Författaren till glädjen med andra språk påpekar och förklarar massa bra exemplar för hur går det att lära nytt språk och hur man uttalar sig med annat språk än sitt eget t ex. frågar i sin text: hur man klarar sig på andra språk än sitt eget? Vad är det som gör att förstå varandra?
Det finns olika faktorer som påverkar lärandet av andra språk t ex. vilja, kapacitet, nödvändighet, ålder, modig och vågar säga fel och träna på att teckna ner ord och mening, tid, lyssna och ha konstrations förmåga mm.
Vi tycker olika om själva lärandet: några tycker att det är svårare att skriva än att tala, men Ritva tycker att tala är värre för det krävs inte bara tid och energi utan även mod och hur ska man göra ett gott intryck, för man inte har tid att formulera orden utan man de kommer ut direkt ur talaren och då ska man acceptera sina språk fel och tokiga satsmelodi och felaktiga valda ord.
Meningen som fängslade mig var: på grund av svårigheterna var tvungen att utveckla och förklara alltså på grund av svårigheterna gör man en vinst och man tvingas fundera över och vänder på formuleringarna för att uttrycka någonting.
I Keff och guss får vi signalen att det är viktigt också med slangord eller vardagligt ord för de är en viktig del av språket för man använder inte akademiska ord i praktiken och folk byter ord och påverkar varandra omedvetet. Man anpassar sig med miljön som lever i och jag hör många svenskar som säger Jalla(arabiskt ord) till sina utländska polare eller använder Bre/brorsan(kurdiskt ord) osv.
Likheter mellan mitt modersmål språket och svenskan/andra europeiska språk: När jag jämfört svenska språk eller europiska språken med mitt modersmål språk som är kurdiska så hittar jag många liknande ord som liknar varandra t ex.
Ordet: Ögonbryn heter Biro på kurdiska och Eyebrow på engelska, siffran Nio på svenska är no på kurdiska och Nine på engelska eller Neuf på franska, Läpp=Lew=Lip osv, och det beror på att kurdiska språket tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.*1
i´ndoeuropeiska språk, språkfamilj som omfattar språk som har talats länge i Europa och Asien; de talas i dag av uppemot 3 miljarder människor. Flera av dessa språk har spritts till andra världsdelar. *2
Användning av svenska språket minskar eller förloras i många olika områden som t.ex.. industri, teknik, naturvetenskap, medicin för ju mer länderna exporter och importer varor med varandra desto blir fler ord som importeras och bytas mellan folk alltså import och export spelar viktig roll i språk utvecklingen.
Trots alla inlånade ord från andra språk så inser jag inte att svenskan är hotad eftersom man pratar svenska med sin omgivning i skolan, hemma och man utrycker sig bäst med modersmålet i olika sammanhang, men däremot inser jag att barnen måste ha parallella språk alltså både svenska och engelska med tanke på att skaffa jobb utomlandet som kräver engelska överallt och även när man jobbar här i Sverige eftersom det är många jobb som kräver engelskan nuförtiden för att man ska kunna kommunicera med icke svenska talande, och dessutom i många yrkesgrupper är engelskan aktuellt.
Man kan säga att engelskan håller på att ta över. Om vi kollar på läroböcker eller litteratur på universitet så är de på engelska vilket innebär att vi inte klarar oss bara med svenska språket utan vi kommer att bli halvspråkiga.
Webbkällor:
1*Källa: www.saradistribution.com/detkurdis.htm
2*Källa: http://www.ne.se/indoeuropeiska-spr
Jag litar på
mina källor för den första är ett förlag som kommer med utgivning av böcker
och broschyr, och den andra är pålitlig källa i världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar