Analys av Herakles
Herakles var en av de mest kända hjältarna i den grekiska
gudavärlden. Men han var inte bara en hjälte han gjorde hemska saker också.
Vi börjar analysen med en fråga: Var han verkligen den
skyldige till de hemska sakerna?
Miljön och sättet vid födelsen:
När vi läser om Herakles och tittar på omständigheterna runt
hans födelse och graviditeten och också den blivande mamman så vet vi att hans
pappa var den starka guden Zeus som hade makt över tid och allt och mamman var
en vanlig människa(Alkmene) som Zeus blev kär i och gjorde henne gravid utan
hennes medvetande.
Zeus var en otrogen och hade andra kvinnor och här börjar
problemet för att hans fru Hera var äktenskapets och hämndens gudinna alltså
hon hade makt och hon inte var fjollig och inte lätt att konspirera över och då
börjar konflikten och barnet Herakles kommer att inneha både goda och onda
sidor. Sedan för att sona ett brott som han begått, var han tvungen att utföra
tolv stordåd.
Herakles karaktär och förtvivlan:
Berättelsen säger oss att han var utrustad med både
omänsklig styrka och knivskarp intelligens, han var halvgud för mamman var
människa och pappa en gud så halvgud är svagare än vanliga gudar men han fick
styrka sedan som bebis när han drack mjölk av den elaka Hera (Zeus fru), men
det verkar så att Herakles vet inte själv och sin historia och han söker efter
sig själv eller efter sitt jag och sin grymhet, han tvivlar på sig själv och
frågar varför gör jag så? Han blir fundersam och tänker på sina handlingar
eller sin karaktär i livet.
Kan han bli som Zeus önskade att han skulle förändra världen
så att bli den säkrare och rättvisare, det borde han ha gjort själv eller?
I texten stod: Han hade längtat efter dofter av nyponros och
timjan samt hans hjärta var tung inte bara av sorg över bergtagens död utan
också av en obestämd oro inför det liv som väntade honom. Han fick inte
bestämma över sitt liv själv utan han var som en leksak mellan andras händer
och särskilt till den som kunde hypnotisera honom och det var fienden(Hera).
Herakles tänkte om Megaira(hans älskarinna) stod där vid
korsningen och då blev han lättare till sinnes: den förklarar en hel del för
den visar hans godhet inom sig.
Han var intelligens och hade teknik: När han såg gänget så
räknat han direkt hur måna var de och hur många som beväpnade eller utan vapen
och inklusive deras ålder, han lyder när han ansåg att det var mer befallning
än inbjudan för den första han hade inte lust att börja livet med bråk inte för
han var rädd, eller kanske för att han vill veta om deras plan.
·
Hur är Herakles sinnesstämning i
början av utdraget?
Han var tungt i hjärtat, men när
han tänkte på Megaira så blev genast lättare till sinnes.
·
På vilka olika sätt framgår det
att Herakles tänker och agerar som krigare?
Han hade snabb överblick över
människornas antal och utseende i detaljer t ex. att de var sju stycken tre av
de unga krigare och 3 var obeväpnade den äldste hade en kort kniv allt det där
var jätteviktig för hans agerande sen utifrån räknesättet använde han det i praktiken
som teknik, så han hade plan och teknik i samma stund.
- För Herakles innebär striden med de sju männen att han får nya insikter om sig själv. Vilka? Varför skrämmer dess insikter honom?
Trots att han inte hade lust att
börja sitt nya liv med bråk, men han stod emot sju män, han såg sig som ung
ansvarig krigare alltså inte barn längre samt upptäcker han sin våldsamhet och
styrka och han kan aldrig bli ett offer för andras vilja.
- Hjältens ensamma kamp och seger mot ett stort antal fiender känner vi igen från otaliga actionfilmer. Väckte texten några associationer hos dig till filmer du sett? Vilka? Vad var det du kände igen?
Han hade inte normalt liv som andra
eller snarare tuffare och mer ansvar fullt liv, att vara i kamp hela tiden med
alla dessa fiender, hur han skulle ta sig loss. Hur ska han påverka sitt öde?
Jag har sett filmen skönheten och
odjuret då odjuret alltid haft en kamp mot många olika fiender.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar