Medeltiden

Medeltiden

1-Hur språket utvecklades:

Texterna på latin från antiken ger en god inblick i hur ett språk kan förändras. Under medeltiden lärde köpmännen sig räkna och att föra räkenskaper, barnen i adelsfamiljerna fick lära sig läsa hemma. Men det var Kyrkans tjänare som präster, munkar och biskopar som var den tidens lärda män.

För språkutvecklingen var kyrkans roll oumbärlig, det skrivna ordet spreds och det var religiösa institutioner, kyrkor, kloster och moskéer, som stod för den vetenskapliga utvecklingen och bildningen.

Kyrkan i väst blev en av de få kvarvarande institutionerna från Romarriket. De bevarade mycket kunskap och höll väst samman, det var under kyrkans skydd som katedralskolor och universitet (Bologna, Oxford, Cambridge, Paris, Uppsala etc) växte fram under högmedeltiden.

Under hela medeltiden fortsatte latinet att vara det viktigaste skriftspråket inte bara i de romanska länderna utan också i germanska länder som Tyskland och England, och så småningom också i andra europeiska länder. Man översatte en mängd grekiska och arabiska verk till latin.

I varje kloster fanns ett skrivrum, kallat skriptoriet. I städerna hade man ibland processioner och mysteriespel med berättelser ur bibeln, som den om Noaks ark.

De medeltida bönderna som ville studera fick välja den kyrkliga banan. Den kyrkliga liturgin och en del legender översattes senare till folkspråk så att även de som inte var kunniga i latin kunde få läsa böcker.

Utvecklingen av språket tog fart när tryckta böcker kom ut vid mitten av 1400-talet då den tyska mannen Johann Gutenberg revolutionerade boktryckarkonsten. Det var en kinesisk uppfinning från början och hade då varit en självklarhet i Kina under många hundra år. De tryckta skrifterna bidrog också till att latinets ställning försvagades då man började ge ut böcker på de olika folkspråken.

Folk roade sig genom att lyssna på berättelser om krig, korståg och kärlekspar.

Man kan dela upp det skrivna i olika kategorier t ex:

·        Sagor eller berättelser: den mest kända och omfattande berättelsen är den Isländska sagan.

·        Diktkonst som bl a inspirerades av den arabiska poesin.

·        Berättelser i större verk där författare ingående presenterar miljön som ger en grund för själva innehållet, t ex. Boccaccios novellsamling Decamerone.

·        Retorik

Jag anser att retoriken varit mycket viktig för språkutvecklingen under både antiken och medeltiden. Retoriken hade ett stort inflytande på folk, bara med retorikens hjälp kunde annan kunskap kommuniceras och därmed få värde i samhället.

 

2-Berättarstruktur i sagor

Sagor berättar om märkliga händelser, ibland baserade på verkligheten t ex. de isländska sagorna, som handlar om konflikter mellan släkter och familjer, eller påhittade, som dem om troll, riddare och hjältar.

Kampen mellan ont och gott är något som vi känner igen i alla tiders sagor t ex. om vi jämför Njals saga med Ronja Rövardotter.

Sagor är uppbyggda av olika grundstrukturer som är återkommande i alla generationer:

·        Miljöbeskrivningar: visar oss vilka miljöer karaktärerna befinner sig i.

·        Huvudpersonerna och deras omgivning, det kan vara hjältar, offer, familjer, barn mm, samt deras reaktioner inför olika saker som drabbar dem.

·        Olika föremål och symboler samt deras funktioner, t ex. magiska föremål.

·        En uppgift som ska lösas, enklare eller svårare utmaningar.

·        Sagan har ett budskap och vill förmedla någonting.

·        En mentor som uppmanar huvudkaraktären att genomföra ett uppdrag.

·        Kampen mellan två motsatser där en av karaktärerna bestämmer sig för att göra motstånd.

 

3-Decamerone:

Boccaccio tar upp människors liv i glädje, sorg, kris, sjukdom och relationer mm… hur kan allt förändras på några få minuter och att driften att överleva är det som blir starkast hos individen.

Han berättar om hur människors beteende ändras under krissituationer som t ex när pesten härjade, man tänkte bara på att rädda sig själv. Religionen och otillräckligt med kunskap kunde inte skydda folk från pesten.

Det handlar mycket om kroppens begär och lust. Han skriver om nöjen, beteenden, död, lycka, olycka, att den osynliga själen och den synliga kroppen hör samman. Vi har våra kroppar att använda som redskap.

I den första novellen möter vi en munk och en abbot som inte kan behärska sina köttliga begär, utan söker sig till en ung vacker flicka. Om denna synd tiger de för att undgå straff.

Kroppen styrs av hjärnan och hjärtat, eller kanske tvärtom, det är kroppens drifter som leder både hjärna och hjärta.

Boccaccio skriver om kroppen, dess njutning och smärta, det är genom kroppen vi upplever omvärlden.

Smärtan kan vara både fysisk eller psykisk. Människor straffades genom tortyr för att deras synder skulle sonas eller man straffade sig själv för det ansågs vara en väg till förlåtelse.

På medeltiden var synden förknippad med kroppen och köttet och man trodde man kunde befria sig själv genom att förneka kroppen.

 

Man svälte kroppen, flagellanterna späkte den med piskor, många gick långa pilgrimsvandringar för att upprätta sig från synden. Man kunde inte stå emot frestelser som kroppen utsattes för, njutningen orsakade synd och problem för människan. Så när kroppen njuter så lider anden och själen efteråt. Vilket innebär att kärlek var farligt på något sätt. Kroppen står för njutning, plåga, död mm, medan anden och själen är rena.

4-Egna-berättelser till Bild:

Bild s.32:

– Det började med ett litet gräl nedanför hölasset och slutade med kaos, men det är inte lätt att veta vem som började först eller anledningen till bråket. Kanske handlar det om orättvisorna i världen, bara några få kan ta del av överflödet.

Nedanför hölasset står vansinniga människor och ropar ”Vi vill nå dit upp och ha det lika bra som dem däruppe”. I samma stund kommer Lasse som håller i sin käpp och passerar torget med sitt barnbarn. Det blir svårt att bara gå förbi utan att fastna och glo på kaoset runt dem. Barnbarnet ställer massor av frågar som blir svåra att komma undan och inte besvara, barnet vill ha en förklaring till allt som pågår.

”Mitt lilla hjärta” säger farfar. ”Du kommer att förstå bättre när du blir äldre, men jag är uppväxt i det här samhället. Livet här är så orättvist, det är bara några få som får njuta av det och sådant skapar mycket problem.

Vad gör påven här? frågar barnet, ”Jag tror att han har ett budskap att förmedla till folket och försöker lugna ner dem. Kanske vill han bara få ordning på kaoset, kanske vill han berätta om människornas synder och vilka bestraffningar de får i helvetet, men det verkar inte som om någon bryr sig”.  Barnet frågar sin farfar om varför de är arga och aggressiva, efter en kort stund svarar Lasse; ”Så länge orättvisa och svält finns i världen så kommer folk att reagera och protestera och vilja ändra på sina liv. ”Du suckar och ser bekymrad ut farfar” säger barnet, ”Nej lilla hjärtat, jag bara hoppas att allt det där går över snart”.

”Kanske ser Jesus oss däruppe bland molnen och håller sina händer i över allt kaos” tänker Lasse för sig själv.

 

 

Bild s.54-55

 

Vid middagsbordet sitter en mängd inbjudna gäster som har höga positioner, med en fin utsikt som ökar aptiten. Det ser ut som att man ätit färdigt, det är få smulor och matbitar som faller ner från borden, så kanske man har kommit till sista rätten.

 

Först dyker en ung naken kvinna upp som är jagad av hundar och en ryttare. Kvinnan finner stort obehag när hon ser gästerna. Alla blir förvånade och undrar vad det kan vara.  Kvinnan ligger på marken och ber om hjälp, då kommer en av männen fram som satt bland gästerna. Han visar sin sympati för henne och säger till henne: ”Kan du berätta vad det är för hemskt ni har gjort?” Kvinnan stiger upp och säger att hon inte kan uppfylla ryttarens krav om att bli hans älskarinna, hon ber mannen om hjälp.

 

När ryttaren berättar om sin olyckliga kärlek och sitt misslyckande med att vinna hennes hjärta, känner några av gästerna sympati och medkänsla för båda, även för ryttaren som är kär i kvinnan och vill ha henne som sin hustru. Ryttaren lovar att göra allt för att kvinnan skall bli lycklig och bli den varma och sköna famn hon kommer att behöva. Gästerna blandar sig i diskussionen och styr allt till rätta så att ryttaren och kvinnan plötsligt förstår sina känslor för varandra. Nästa gästabud blir de ungas bröllop…